Skillnad på förort och innerstad

Har nu bott i Bromsten, Spånga i snart två år. Bromsten är det inga större fel på. Innan bodde jag sex år på Fridhemsplan.

Vi bor så att vi lätt kan ta tunnelbanan till/från Rinkeby, och bussen till Kista där jag jobbar går precis runt hörnet.

När jag bodde på Fridhemsplan framstod innevånarna där som lite ytliga, och det var sällan man såg att någon log. Det var mycket folk, men man märkte inte av det, eftersom ingen gjorde något större väsen av sig. Det var ytterst sällan man blev illa bemött av grannarna, lika sällan som man blev positivt bemött. Alla höll sig på sin kant, kan man säga. Vid Fridhemsplan bor det väldigt många inflyttade Stockholmare, som jag själv, och många som flyttar hit från mindre städer verkar tro att det gör att dom betyder lite mer än alla andra. Vilket blir lustigt när en hel stadsdel av Uppsala-studenter går runt och tror samma sak.

I Spånga/Rinkeby/Kista är det en annan framtoning som gäller. Det gäller att ta för sig så mycket det går, synas, märkas och framför allt vara så otrevlig som möjligt i sin jakt på att roffa åt sig allt som sitter löst. Man tränger sig i kön till kassan, man knuffas i jakten på den finaste köttbiten, man låter alla höra att man snackar i telefon och nåde den som vågar säga till att dom stör, då kommer det en massa snack om att man ska visa respekt. Man tar bilen rakt över gångvägarna ner till grillningen på den öppna gräsplätten. Man smiter in utan att betala på bion och biltvätten (och väl inne lånar man allt av killen som tvättar bredvid. Verkar inte som om man har råd att tvätta bilen när man köpt en dyr BMW.)


Givetvis generaliserar jag rätt vilt här, men det är den uppfattningen jag har fått under dom här åren. Undrar hur det kommer att kännas i Visby. Hittills har jag märkt när jag ringt runt och pratat med folk om jobb och lägenheter att alla är rätt reserverade, tills dom hör att man är gotlänning. Då öppnas alla dörrar mycket lättare. Blir väl så, när en så pass liten stad alltid invaderas av fastlänningar.